Valmöjligheter

Det är visst kyrkoval på söndag, och jag är en av dom övriga 90%-en som inte tänker rösta.

Istället har jag bokat in ett fallskärmshopp mitt på dagen, och kvällen kommer att ägnas åt chanting; två alternativa vägar för att uppleva frihet, andlighet, gränslöshet, kärlek, glädje, energi och eufori- det som det levande livet handlar om och som religionen vill men ofta missar att förmedla på grund av föråldrade tankemönster och traditionstung byråkrati.

Om jag fick bestämma skulle vi bara göra om allt. Ta bort alla etiketter på vår andlighet, ta bort ikoner och avgudabilder. Istället skulle vi ge varje själ luft att andas in sin verklighet. Vad häftigt om vi kunde skapa mötesplatser för sinnesro och andlighet, där ALLA var välkomna. Jag tänker mej stora ljusa rum med högt i tak, med utrymme till för att fyllas med varje människas unika innerlighet, utan traditionstyngda idéer om rätt & fel.

Visst är det märkligt hur vi vackra smarta människor, med stark längtan & lust, låser in våra uttryck för att ”passa in” i… ja vad? Samhället? Livet? Normen? Världen? Hur vi glömmer oss själva och vår andlighet, och till slut bara blir världsliga och tidsbestämda kroppar med bäst före datum. Vi lägger så mycket energi på att vilja vara någon annanstans än där vi är, vi tvingar in oss i konstlade rutiner som ingen vill ha.

Dalai Lamas konstaterande är ljuvligt provocerande!

Jag har sagt det i en tidigare blogg;  lev så att du är nöjd om du dör imorgon. Med det menar jag inte att vi ska släppa alla vardagsbestyr utan snarare se till att njuta mer i just våra vardagsbestyr; om att hitta ett lugn och skapa oss sådana dagar som vi vill leva i. Inte heller att vi hela tiden ska sträva efter ha färdiga resultat omkring oss eller målinriktat jobba för resultatet, utan att njuta och känna tillfredsställelse  i det vi gör på vägen dit (eller om vi hamnar någon annanstans där det är menat att vi ska vara). Det blir alltid så som det ska tänker jag!

Tiden kommer hela tiden, och personligen älskar jag det lilla i vardagen; utan tanke på flyende minuter. Bara det är provocerande för många; att min försäkring om en lycklig pensionsålder inte är sparad i pengar, utan i många upplevelser och i ett för mej ett levande liv.