Skip to main content

Sitter på min veranda och det är tre veckor sedan jag skrev sist och ”lovade” att jag skulle skriva mer. Tro mej, mina idéer har inte sinat, jag har varit på väg flera gånger att slå mej till ro vid datorn för att dela mina tankar, men så har det kommit saker i vägen hela tiden som jag på något vis bedömt som viktigare…

Känns det igen, du har en målsättning, något du verkligen VILL prioritera, och ändå blir det inte av?

Hur som, just nu när jag egentligen inte heller har tid ramlar det över mej att jag måste skriva. Och det nu. Medan jag just nu har tankarna på kvällens avslutning i Pilates och summerar gårdagens avslutning på Yoga Grund 1, under veckorna som gått har haft fullt upp med att städa och ordna i studion efter renovering, efter att ha genomfört ny release på Freemove och haft premiärworkshop i EYP, Embodied Yoga Principles, efter att ha haft möten med journalister angående Stockholm Yoga- och Dansfestival, firat student och hjälpt till med flyttlass kors och tvärs, deltagit i Kärlekståg och firat födelsedagar, varit på konserter och danskalas, njutit i solen på verandan och är i full färd med att planera nästa års Freemove retreat på Sri Lanka, medan jag helt enkelt levt som den självständiga kvinna jag är som tar för mej av livet med arbete och nöje precis som jag vill, som njuter av vardagen och som gör det som faller mej in, samtidigt, just nu, läser jag på nätet om kvinnlig könsstympning och håller på att kräkas. Skulle kunna släppa allt annat och bara välja att ge all min energi för att kämpa för allas lika värde och framförallt allas rätt till sin egen kropp och inte minst sitt egna kön! Hur kan sådan brutal idioti förekomma att man syr ihop en kvinnas underliv så hon knappt kan kissa eller ha mens, och absolut inte ha någon som helst sexuell njutning? VEM kom på denna idé? Och framförallt, HUR KAN DET FÅ FORTSÄTTA NU 2017? I SVERIGE???????

Om din sinnesstämning liksom min ändrades drastiskt just nu så sorry, det var meningen. Kanske mår vi illa ett litet tag nu och sedan lever vi på som vanligt igen, men just nu, dom här minuterna, kanske vi reflekterar och ser så mycket som finns omkring oss att vara tacksamma för.

Gratitude. The way to endless Happiness. ♥

Vad är du beredd att kämpa för?
Vad är du tacksam för just nu?