Skip to main content

Vi stannar i den muslimska lilla byn Kantieng på södra Koh Lanta för att tanka moppen på väg tillbaka. Passar på att gå in på Seven Eleven och handla lite också. Klockan är ca 21.30 när jag kliver ut från butiken och jag ser den oförglömliga synen som jag tyvärr inte hann eller förmådde mej att fota. En moppe med tre barn på; den som precis ska starta och köra iväg är en ca 12 år gammal muslimsk pojke i festkläder- en riktigt fin kaftan i guld och svart och på huvudet en sådan rund mössa som jag tror kallas kufi. Bakom honom vad jag tror är hans två syskon. Längst bak syrran kanske 9 år helt klädd i rosa inklusive en rosa hijab med plyshöron! Och i mitten lillebrorsan typ 4 år klädd i spiderman dress ???? . Allt kändes plötsligt mycket enklare ????

Time flies och vi är på väg från Koh Lanta för den här gången, retreatet är över och vi har haft några dagar för återhämtning och att jobba ikapp administrativa grejer som rullar på på hemmaplan- fix kring studion, haft möte via Skype med Ängsbacka inför påskfestivalen och så har vi såklart ägnat en hel del tid åt att tänka igenom nästa års Freemove retreat som vi kommer att lägga här i Thailand igen, 1-6 mars 2020.

Det här årets retreat blev unikt på många sätt och påtagligt transformerande för oss alla. Vi hade enormt starka möten och sharings och jag är så oändligt tacksam att få vara del av detta unika och genuina som vi skapar tillsammans! TACK! ❤️ För dej som är nyfiken så finns bilder ute på https://www.facebook.com/media/set/?set=a.2292922534061464&type=1&l=726284ecbc

Och Thailand- ja du är speciellt som land. Jag bloggade ju tidigare när vi var precis i början på retreatet att det är så mkt här som förgyller och ramar in; vänligheten, mjukheten, leendena, färgerna, blommorna, solen, sanden, havet, det vackra. Omgivningen betyder mer än vi tror för oss och det stämmer det som kloka människor säger att ”ibland behöver vi komma bort för att hitta hem” … När vi är i vårt vardagliga så lunkar ju allt liksom på- när blir det då tillfälle till reflektion och observation? Med nya människor i nya miljöer ser vi oss själva i nya perspektiv och kan ta till oss nya och gamla frågeställningar som vi vill ha svar på för att utvecklas och komma vidare. Och ibland händer det oväntade som får en att kanske helt tänka om; jag fick mej en tankeställare av dom tre barnen på moppen som jag skrev om i början. Jag vet inte riktigt vad som förändrades men mitt perspektiv på olika kulturer och traditioner blev större. ❤️

Nästa blogginlägg kommer från Koh Phangan där vi bland annat är med och presenterar Freemove på Ecstatica festivalen! Ska bli sjukt kul! ????

Varm kram härifrån (sitter i bikini och shorts än, klockan är 23 här nu) ❣️

Join the discussion 2 kommentarer

  • Monika Lehmann skriver:

    Ja, Angelica , Vi var till Kao Lak för 15 års sen. Jag upplevde landet, människorna som otroligt vänliga, hjälpsamma, och ödmjuka! Jag kände som att jag hade kommit ”hem”
    Njut och ha det så gott !!

  • Tack Monika! ????