Mitt i nu

Sitter på ett hustak i Varkala, South Cliff, Kerala. Tittar ner på ett glittrande hav, varma eftermiddagsvindar mot huden. Har nyss ätit brunch i ca 2 timmar efter en morgon med Strandpromenad,Chanting,Yoga, Meditation och låååååååååångt Bad i havet. Vad mer kan man begära? Det är varmt, vänligt, vackert, vilsamt och verkligt. Alla färger, dofter och ljud som är Indien är nu en del av mej. Jag är, mitt i just nu…

Första veckan med fokus Ayurveda och bara lyx på retreatet Somatheram, långt ner i söder på Chowara Beach; total relax… En vecka, varmt omhändertagen med 3-4 timmars behandlingar (panchackras) varje dag; morgon + kväll. Yoga, meditation, fantastisk strand, varmt hav, gudomlig vegetarisk mat indelad efter doshor så det blir enkla val (så underbart också med att normen är vegetariskt, och att det finns ett liiiiitet bord med typ 2 val av ”non-vegetarian” 🙂 ). Läkarens min när hon checkar min puls, tar om, tittar på mej, säger ”You are very relaxed 😉 ”. Gjort besök i tempel som firade storslagen skördefest, ätit middag ”hemma hos”, sett alla magiska soluppgångar och fascinerat tittat på när fiskarna kommer in med sin fångst och hur processesen däromkring går till; starka män som sliter, vackra kvinnor som förhandlar, massor av barn som är med och bara ”är”, utan att vara för små eller för sköra; allt på en gång; mitt i, nu; dofter, färger, sol; overkligt i det verkligaste.

Alla känslor som kommer, av längtan och självklarhet.

Efter en vecka i allt det sköna; tågresa till Varkala. En annan verklighet med lite för tung ryggsäck; hur hittar man ens rätt perrong bland alla dessa tusen som irrar omkring? Och visst var det bara jag som var kvinna och vit? Lukten och trängseln på tåget, men ändå så vänligt. ”You wanna sit here?” (vid fönstret så jag kunde se ut). ”Is it ok?” ”Off course, we´ve seen it before;) ”. Hur jag hamnar mitt i ett gäng hinduiska pilgrimmer på väg till ett alldeless speciellt tempel, hur vi pratar religion och olika verkligheter som ändå är så lika.”Don´t you wanna come with us…? You can just follow if you want…” Inte den här gången, men nästa gång ”ska jag bara skriva en rad innan så ska dom visa mej alla tempel och sin del av Indien…”. Och på tal om tempel, chauffören som skjutsade mej till tågstationen; ”du kan ju inte lämna Trivandrum utan att ha sett templet… Vill du att jag ska svänga förbi och visa dej?” Mitt i en vanlig transfer, förbetald, svänger han in mitt i stan, kör omkring, guidar, visar, parkerar, tar med mej till det mesta och största templet, fortsätter guida, berättar om olika skrifter, är engegerad. På väg tillbaka till bilen; ”are you happy?”, och när jag ler och verkligen ärligt svarar ja så är det all lön han vill ha. Vi hann prata genom hela Indiens nutida omställning med jämlikhet, kvinnors status, homosexuella och verkligen allt annat också. ”Vi ses nästa år”…

Här i Varkala är det en annan del av Indien. Lite anpassat till turister, men skön stämning. Mysiga restauranger med kulörta papplampor, doftande kök, myller myller och ännu mera myller av små butiker (alldeless för lätt att vilja ha alldeless för mycket; men vilka sjalar, byxor, väskor, smycken… gahhh!).

Nu ska jag gå från ett tak till ett annat; yogatime again!

Vi ses om en vecka!