Hela tiden så pågår en berättelse i mej som jag vill dela med er, men så snart jag kommer till tangenterna så har den tystnat, näst intill försvunnit.
Det är som om jag förlorat förmågan att blicka bakåt och känna nostalgi likväl som jag näst intill förlorat förmågan att skapa visioner om framtiden. Det enda som är kvar är nuet, det nu jag för tillfället befinner mej i.
Kanske och antagligen är den här oförmågan att befinna mej i dåtid eller framtid resultatet av alla års medveten fokusering och träning i att vara i just nuet. Väl här så kan jag ju såklart reflektera över om det inte ändå var en gåva att då och då befinna sej någon annanstans än i just nu.
För att få mina nu’n mer hanterbara så bjuder jag gärna in ”the power of imagination”- den oändliga kraften som finns i fantasin. Till exempel så föreställer jag mej att alla vill mej väl och att allt sker ur, med och i kärlek. Jag liksom filtrerar genom kärlek och välvilja när det skaver, och när tårarna bränner bakom ögonlocken så försöker jag (det lyckas såklart inte alltid, men väldigt ofta) föreställa mej att jag badar i en ocean av värme och ljus. Du kanske tycker att det låter märkligt, men jag lovar att det hjälper och rekommenderar dej att prova (det finns liksom inget att förlora här).
Det här året har sannerligen varit en berg- och dalbana för mej. Jag har njutit såååå mycket på dom högsta topparna men också trillat ner i dom allra djupaste dalarna och slagit mej rätt hårt, fått en hel del fler ärr.
När nu ett nytt år ligger framför mej så känner jag trots allt bara nyfikenhet och spänning. Som om dom hårda fallen aldrig kan ersätta nyfikenheten och glöden. Det ska bli spännande att se vad du hittar på för mej det här året, Livet. Att du inte blir som jag tror eller tänker, det har du visat så tydligt så många gånger. Jag är så tacksam för dej livet, att jag fortfarande har kvar den starka lusten att leva, faktiskt mer lust nu än någonsin.
Idén med nyårslöften har jag aldrig förstått, däremot så ser jag varje större skifte som en chans till reflektion och en chans att sätta nya intentioner. Oavsett om det skiftar år eller måne eller årstid så tar jag mej som oftast en stund att i tystnad botanisera i min inre värld för att se vad jag ”är klar med” och vad jag vill bjuda in mer av.
Till det här årsskiftet är det två ord specifikt som kommer till mej och det är orden lyhördhet och lekfullhet.
Jag ska bli än mer lyhörd för vad min egna röst säger mej. Hittills har hon alltid guidat mej rätt. Det är när jag kör över, när jag inte lyssnar eller vill se som det börjar skava. Däremot, när jag är lyhörd (och lysedd- finns det ordet, lysedd?) – då mjuknar alla hårda kanter och det mesta blir en följsam dans.
Lekfullhet. När jag släpper på idén om rätt och fel och när jag går in i det hela med glimten i ögat, när jag tänker att själva idén med livet är att ha roligt- då blir det roligt. Roligt och spännande, känslan av att allting, precis allting som jag vill kan hända.
Vilka ord får du till dej?
Med dessa rader vill jag önska dej en gnistrande, sprudlande, lyhörd, lysedd och lekfull start på ditt nya år, 2022.
Om du just nu fick önska dej precis vad du vill av det här året, vad skulle det vara? (Önskan får vara hur orealistisk som helst) ♥️
Med värme,
Angelica
