Nu har det gått en dryg vecka sedan Ecstatica festivalen tog slut och på den här ön är allt som en enda stor festival; tid och rum tappar sin form. Vi var med och delade en två timmar lång Freemove Yoga workshop och vi fick den stora äran att inviga den nya shalan som sedan kommer att användas av munkarna i templet bredvid för deras walking meditations. Det kändes stort och starkt och var ett helt magiskt space! Feedbacken efter workshopen var överväldigande; här på ön dansas det mycket, men den guidade rörelsen och det terapeuptiska som finns i Freemove är något som helt saknas så deltagarna upplevde för dom helt nya uttryck och tekniker. Jag mötte en kille några dagar senare som berättade att han hade känt sej så låg, ledsen och trängd på en vanlig Ecstatic och i normala fall hade han gått åt sidan och kanske till och med åkt hem. Nu använde han ”det nya” vi jobbat med och han fortsatte att dansa i sitt egna space, dansade i mellanrummen, skapade sitt egna utrymme. DET är magiskt för mej att få höra; när någon har förmågan att ta med sej av det vi gjort på golvet och ut i vardagen och att det sedan gav personen ett större livsutrymme! Även andra som berättade att dom upplevde helt nya rörelsemönster och en helt ny medvetenhet i kroppen, större närvaro och större frihetskänsla än när dom ”bara dansar” eller ”bara yogar”. Så enormt tacksam att jag får chansen att dela konceptet här där hela världen finns representerad; på klassen fanns personer från Japan, Frankrike, Holland, Ryssland, Österrike, Polen, USA, Mexico, Sverige, Thailand och kanske något mer land.
Som jag skrev i förra bloggen så sjuder Koh Phangan av kreativitet, inspiration, andlighet, nyfikenhet- som att vilken värld man än vill utforska så finns allt här. Stränderna- ljuvliga med vit mjuk sand och turkost varmt stilla hav, dans, musik, fest, vila, yoga, kultur, natur, andlighet- allt.
Vi har förutom mycket tid på beachen med sol och bad varit på några till Ecstatic dance sedan festivalen tog slut och i måndags var jag på en sk. ”Ecstatic Kirtan” med Akari Tamura från Japan (allt är ”ecstatic” här ????); en helt galen Kirtan som inte liknar något annat! Hela salen vibrerade av extas och jag blev så enormt pigg och fylld av energi och den har varit kvar i mej hela veckan! Har också hittat en smått galen Iyengaryogalärare som på sitt tyska militanta vis linjerar oss elever rätt; jag älskar det tydliga och framförallt effekten i kroppen efteråt- känslan av att vara helt rak, stabil, lätt. Så dit bär det av imorgon bitti igen.
I kväll liksom alla kvällar trummor vid elden på Zen beach vid solnedgången. Människor som samlas för att trumma, dansa, sjunga och vara tillsammans oavsett nationalitet, ålder, kön, religion och med inget annat syfte än att just mötas och känna gemenskap- tribal. Och som jag tror att vi människor behöver det och saknar det i vår västerländska livsstil.
En annan grej vi gjort är att basta och bada ”isvak” – det är ju helt galet att man ordnar med isbad HÄR men hur som verkar det vara väldans inne på ön och jag älskar ju konceptet; vi hade det som pre-meeting inför festivalen alla lärare/volontärer. Som svensk badglad boende nära sjön med bastu är det ju liksom inte en sån stor grej att kliva ner i isvattnet; så jag gled ner utan några som helst problem och kunde le lite när dom andra fick kämpa på ????
Vi har nu bara en dag kvar här på Koh Phangan; på söndag tar vi båten till grannön Koh Samui för 8 dagars tyst retreat med munkar i bergen. DET blir en utmaning och kontrast. Upp 4.30 (!!!!!!!) för morgonmeditation sedan är det fullt program med meditation fram till 21.30 då det är natt. Vi kommer sova i sovsalar uppdelat kvinnor/män och sova på golvet på bara en bastmatta. Blir galen skillnad mot senaste månadens väldigt bekväma ”strand-och-ingen-tid-att-passa-liv” och ”en-hel-del-gott-att äta och dricka-liv”… Men vet att det kommer göra gott i efterhand och att många saker kommer landa. Längtar faktiskt in i det tysta och enkla och att få vara helt med mej själv den här perioden. Inga telefoner, böcker, kameror, musik är tillåtet- ingenting. Bara natur, meditation, samvaro på andra sätt. ????
NU är det kväll här på Koh Phangan och vi ska snart ta moppen för att åka och dansa natten lång på en beach bar! Som sagt, jag har sagt det många gånger förr; kontrasterna ÄR livet!
Tills vi hörs igen! ✨
KRAM!
